Att hantera motgångar

En olycka kommer sällan ensam brukar man ju säga, och det känns som att det talesättet präglar mitt liv just nu. Sedan jag fick det tråkiga beskedet för drygt ett år sedan och mitt liv vändes upp och ner har jag blivit mycket sämre på att hantera motgångar. Och när motgångarna dessutom kommer i rad har jag ibland svårt att hålla huvudet ovanför ytan. Under en period nu har det känts som att ungefär allt som kan gå fel också har gått fel. Det har varit allt från små till stora saker, och den största var när jag i julas blev tvungen att ta bort min älskade katt då hon smet ut och blev påkörd av en bil. Fast det är ju visserligen något som skulle ta hårt på vem som helst.

Det har också varit många mindre saker som har hänt, som när mitt fönster gick sönder och behövde bytas, och när jag råkade tvätta min favorittröja helt fel så att den blev förstörd. Det är ju inga livsavgörande situationer direkt, men jag känner att även de här små händelserna tar väldigt hårt på mig när jag så att säga redan ligger ner. Och som om inte det vore nog så har jag fått ont i en tand också, så jag har bokat en tid på http://www.folktandvardensormland.se/ för en undersökning. Förmodligen har jag hål i tanden, och då blir det både dyrt och jobbigt. Jag tycker inte om att gå till tandläkaren så det är något jag gruvar mig för. En liten tröst är i alla fall att jag har varit på Folktandvården Sörmland förut och de är väldigt förstående angående tandläkarskräck så man känner sig ändå väl omhändertagen. Men det är fortfarande jobbigt.

Hjälp att hantera motgångar
Jag har bestämt mig för att jag ska söka hjälp i form av samtal. Jag har gått lite i terapi förut men då handlade det mer om att bearbeta det som hänt. Nu vill jag ha hjälp att hantera nya situationer. Jag känner verkligen att jag behöver verktyg att kunna ta till för att inte hamna i de här negativa spiralerna där allt byggs upp till ett svart moln som bara blir större och större. Jag vill kunna släppa det som händer, och då speciellt de här små sakerna som egentligen inte borde spela så stor roll. Som att gå till tandläkaren till exempel. Visst, det är inte roligt, men det är inte hela världen. Det är inte som att få reda på att man aldrig kommer att kunna få barn. Långt ifrån.

Jag vill liksom kunna lära mig att inte ta allt så allvarligt och att kunna sortera bland händelser så att jag inte lägger en massa energi på att grubbla över sådant som inte förtjänar att grubblas över. Vissa saker måste man få älta, men att gå runt och må dåligt över petitesser är bara onödigt. Så jag hoppas att jag kan hitta en person som jag klickar med, för det är väldigt viktigt för mig, som kan ge mig verktygen att hantera motgångar i vardagen på ett bättre sätt.

Det säger bara klick

Jag tycker om att fotografera fastän jag inte är speciellt duktig på det. Det är heller inte riktigt min ambition att bli någon ”seriös” proffsfotograf, utan det tycker jag mest verkar jobbigt. Om fotograferandet var mitt arbete så skulle jag nog tröttna på det rätt så snabbt. Jag föredrar att ha det som en hobby, så jag har friheten att fotografera vad jag vill, när jag vill. Naturbilder, ett fint hus, ett bakverk som jag just färdigställt, moln på himlen… Allt möjligt faktiskt. Under en lång tid när jag inte mådde så bra så fotograferade jag inte någonting – vilket jag nu tror var dumt.

Då behövde jag ju allting som kunde få mig att känna mig bättre. Men nu när jag har börjat komma till rätta med tillvaron igen så har jag också börjat fotografera mer och mer. Inte med någon dyr kamera, utan för mig räcker det gott och väl med mobilen. Gott och väl förresten, det är ju otroligt hur pass bra kameror moderna mobiler har; det finns väl knappast någon anledning att köpa en kamera längre? I alla fall inte för mig, jag tror inte jag skulle ta bättre bilder för det.

Fina bilder
Jag tycker ändå att flera av de bilder som jag tar är riktigt fina, fina nog att hänga upp på väggen. Långt ifrån alla förstås men ibland så får jag faktiskt till det riktigt bra. Ett problem då med digitala bilder är just det att man bara kan se dem på sin dator eller surfplatta (eller mobil). Visst, det finns sådana där ”elektroniska” tavlor som är en form av datorskärmar, men de tycker jag känns billiga och rätt så tråkiga. Skriva ut bilderna och hänga upp dem på väggen går också bort. Min skrivare är inte så värst bra och skrivarpapper? Njae. Inte så roligt.

Men det finns faktiskt möjlighet att förvandla sina digitala bilder till fotografier. Nästan i alla fall. Det handlar om företag som specialiserat sig på att skriva ut digitala foton med högklassiga skriver på riktigt fint fotopapper. Kvalitén och materialet skäms inte för sig och gör sig väldigt väl inom glas och ram. Jag anlitar Götaplatsens Foto för det, bland annat för att det är så enkelt.

Med deras app i mobilen så blir det lekande lätt att förvandla sina bilder till foton utskrivna på fotopapper. Eller canvas om man så vill, eller tackkort eller varför inte en kalender? Det ska jag göra till nästa år, min alldeles egna kalender med mina alldeles egna bilder i! Kanske låter det som slöseri men jag tycker att det är roligt och tycker jag någonting är roligt så mår jag bättre. En kalender räcker ju dessutom i ett helt år!

Lite tips och tricks
Mitt fotograferande är bara en hobby men jag försöker hela tiden lära mig mer, olika tips och tricks för att skapa mer spännande bilder. På YouTube finns det mängder med videor som demonstrerar olika saker som man kan göra med sin mobiltelefon – folk är helt otroligt kreativa! Jag tänkte därför avsluta dagens inlägg med en av dessa videor.

Vad säger ni? Inte minst tricket med vattendroppen och tricket med glaset tycker jag var väldigt spännande! Innan jag såg den här videon hade jag ingen aning om att man kunde göra sådana saker med sin smartphone!

Små problem kan bli stora

Även när det går framåt så kommer det ibland olika bakslag, och då gäller det att inte tappa gnistan utan fortsätta. Jag har ju haft det svårt vilket jag skrivit en del om, men numera börjat komma på rätt köl igen – vilket jag också skrivit om. Det känns definitivt som jag inte bara sett ljuset i slutet på tunneln, utan faktiskt nästan kommit ut ur den.

Men det hindrar inte att saker som egentligen inte är så allvarligt kan kännas betydligt tyngre än vad de skulle gjort om jag mått bättre överlag. Det är en av de saker som är värst med att vara nere och deprimerad – småsaker känns mycket värre än vad de egentligen är och gör det svårare att ta itu med dem. Vilket i sin tur gör att man känner sig ännu sämre och så är en nedåtgående spiral i full gång!

Fönsterproblem

ryds glasmästareVad är det då egentligen som har hänt? Ingenting speciellt egentligen, utom då att ett av mina fönster gått sönder (några ungar som sparkade boll och sparkade snett). Fönstret fick en massa sprickor, men gick inte sönder helt och hållet, vilket var lite tur i oturen. Jag slapp i alla fall att samla upp glasskärvor. Men fönstret skulle definitivt inte hålla länge till så det var rätt så bråttom att byta ut det, vilket kändes rätt så, ja, jobbigt om man säger så.

Som tur är så kunde jag snabbt få tag på en glasmästare från Ryds som fixade det hela väldigt snabbt och utan några problem. Som tur var hade jag en bra försäkring också, så det kostade mig nästan ingen ting att få fönsterglaset utbytt. Jag kände mig nästan lite dum eftersom jag trott att det skulle vara mycket jobbigare att fixa fönstret.

Lättare än du tror

Det är nog det som är läxan från den här episoden. Saker och ting kommer nästan aldrig att bli så jobbiga som man tror utan det är oftast betydligt lättare att ordna dem än det först verkar. Det gäller helt enkelt att försöka tänka så positivt som möjligt även när livet känns tungt. Inte lätt, jag vet, men det gäller att försöka.

Min sköna säng

sängkläder

Härliga fluffiga sängkläder!

Jag fortsätter att försöka vända blad och gå vidare och det går… faktiskt rätt så bra. Saker och ting är aldrig riktigt så svåra som de först verkar utan det går (nästan) alltid att gå vidare. Jag är inte framme ännu men det känns ändå som om jag har kommit en bra bit på väg. Den känslan gör också att det känns lite bättre, så det blir som en uppåtgående spiral, i stället för en nedåtgående som det ju brukade vara. Med andra ord så börjar jag känna mig allt mer tillfreds med livet, omvärlden och inte minst mig själv. Jag är inte riktigt där än och jag skulle nog säga att jag fortfarande inte mår helt bra. Men det blir bättre!

Sköna säng
Jag har det senaste året tillbringat mer tid i sängen än annars och det är egentligen konstigt att jag inte gjort något åt den. Sängen alltså. Det är en bra och fin säng på alla sätt och vis men sängkläderna är inte de bästa. Eller, de var nog det när de införskaffades, men nu så ä de rätt så slitna och inta alls speciellt bekväma att ligga i. Så det får jag alltså ta att göra någonting åt. När man mår dåligt är det ju viktigare än annars att man kan få en god natts sömn, för att kunna orka med allting.

Ännu skönare säng!
Efter att ha letat runt lite efter olika sängkläder hittade jag till Textilgallerian, som säljer en hel massa roliga sängkläder (ni hittar dem HÄR!). Jag köpte ett nytt fint påslakanset med ett kul mönster på (för att muntra upp lite extra) och nu så är min säng skönare än någonsin. Det gör mig definitivt gott och jag känner mig piggare än på länge. Tänk ändå att någonting så pass litet ändå kan göra så stor skillnad, men det är så det är. De små detaljerna gör skillnad och för någon som är nere är detta extra viktigt. Jag önskar jag tänkt på det lite tidigare, men bättre sent än aldrig. Hur ligger du i din säng, är den så bekväm som du skulle önska?

Vad kan man egentligen ge till sin mamma?

Det blir svårare och svårare att hitta saker att köpa till sin mamma. Det är i många år som jag har hållit på nu, med att ge både det ena och det andra. Även om hon säger att jag inte längre behöver ge henne presenter så är det självklart för mig att göra det. Hon är den som har sett till att jag har vuxit upp till att bli den människa som jag är idag, och utan henne så hade med all säkerhet jag befunnit mig i en helt annorlunda situation. Jag vill visa min uppskattning för det som hon har gjort för mig och det spelar ingen roll hur mycket jag än ger henne, det kommer för mig aldrig att vara nog för att tacka henne.

I år blev det kökgåva!
Eftersom att jag hade svårt med gåvan till mors dag så fick jag bege mig ut på nätet för att söka inspiration. Jag fick många tips från denna artikel om mors dag, och det slutade helt enkelt med att jag började kolla på olika hushållsassistenter och andra maskiner som skulle göra min mammas liv i köket mycket längre.

Det jag fastnade mest för var köksmaskiner härifrån. Där hittade jag ett enormt utbud av olika köksmaskiner och det var egentligen bara att vraka och välja för mig, för det mesta som finns där har inte min mamma i sitt kök. Med andra ord har jag hittat en guldgruva, och det betyder att jag har säkrat presenterna till mamma för många år framöver.

Slängde även med en sånhär i beställningen, riktigt bra pryl!

Köper mig lite lycka

Det är visserligen kanske så att det inte går att köpa sig bestående och varaktig lycka, men det går i alla fall att gör det för en stund, speciellt när det är pengar som man ändå kan undvara. Jag är annars inte en speciellt stor slösare, jag tar god hand om min ekonomi eftersom jag vet hur viktigt det är att ha koll på hur det ligger till. Men ibland får jag pengar över och det är sådana tillfällen som jag tar i akt och köper sådant som gör mig som allra gladast. En sådan sak är väskor, hur stereotypt det än må låta!

Jag har provat på en mängd olika märken genom mina dagar, och det är flera som har fallit mig i smaken. Men de finns de märken som ligger på en lite högre nivå, som jag tycker är bättre genomgående, och ett av de märkena är Thyme for Ginger. Att jag dessutom har ett hår med inslag av rött gör att märket är synnerligen aktuellt för mig, men trots hårfärg så är de här väskorna de som jag gillar allra bäst. Speciellt gillar jag Liman Tote, som är liten och nätt men rymmer väldigt mycket.

Thyme for ginger

Att köpa sig lycka är med andra ord något som är möjligt, men bara tillfälligt. Det är dock så att väskor är något man har med sig länge och använder till mycket, men även väskor förlorar sin glans och charm så är de fortfarande uppskattade tillbehör i många år till, i alla fall för mig!

Härliga dofter!

eterisk oljaJag älskar goda dofter. Helst skulle jag vilja att mitt kök alltid doftade som nybakade bullar, för det är nog den i särklass allra godaste doften. I alla fall när det gäller köket – jag skulle ju till exempel inte vilja ha en parfym som doftade bullar. Det skulle vara lite konstigt. Häromveckan beställde jag hem eteriska oljor som doftar helt underbart. Jag valde bergamott, citrongräs och rosenträ. Det fanns flera produkter som jag hade kunnat tänka mig, men någon måtta får det vara.

Jag köpte mina eteriska oljor hos Vitapost som är en hälsobutik på nätet och de erbjuder gratis frakt om man handlar för över 100 kronor. Sådant gillar jag. Det blev en olja som doftar lavendel och en citrongräs. Jag passade på att beställa hem lite produkter som är bra mot förkylning också, och så slank det ner lite ekologiska russin, valnötter och sötade aprikoser som jag ska ha till bak och matlagning. Jag tycker att det är viktigt att man köper eko, och dessa hade ett riktigt bra pris. Det är det för övrigt på det mesta hos Vitapost.

Ja, just det, jag hittade ekologisk vaniljstång också. Det var en förpackning med två vaniljstänger i. Jag älskar att använda mig av äkta vanilj när jag bakar och lagar mat. Det går inte att jämföra med vaniljpulver, och om den dessutom är ekologisk så är jag i himlen. Vanilj är också en av mina favoritdofter. Synd att det inte fanns någon sådan olja, då hade jag köpt den direkt. Men de uppdaterar sitt sortiment hela tiden så det kan ju komma framöver!

Ett helt nytt steg

Ni som följt mig vet att mitt liv har varit något av ett gigantiskt slukhål den senaste tiden. Jag har försökt att hålla modet och skenet uppe, men det har varit långt ifrån enkelt. Jag behöver helt enkelt finna tillbaka till mig själv, och kanske där hitta något nytt. En ny del av mig själv som jag inte har utforskat och den bästa tiden i livet att göra detta är att göra det nu. Det kommer vara försent annars, jag kommer inte att ha den här tiden en gång tid utan det är nu det måste ske, det är nu det måste hända och jag hoppas att steget både blir läskigt, spännande och i rätt riktning.

Jag har bestämt mig för att förändra mig själv, till utseendet. Det kommer handla om mer träning, mer bra mat och det kommer också att handla om en bröstförstoring. Jag är tillräckligt trygg i min själv att veta att det är något som jag vill ha, något som jag längtat efter och något som dessutom inte kommer att innebära några andra skillnader än att jag får större bröst. Något som jag velat ha ända sedan jag slutade växa.

Nu finns det inte längre något som hindrar mig från att ta det här steget. Jag är fri och ensam, med allt vad det innebär på gott och ont, och kan nu fatta beslut utan att ta någon annan i beaktande. Jag vill vara den som fattar beslut gemensamt, men det går inte just nu, det är mig själv jag har och jag behöver hitta tryggheten och besluten inom mig. Med en bröstförstoring tar jag mina första steg.

Gör det enkelt

Det ska egentligen inte behöva vara speciellt krångligt att fixa till efterrätter. Det behöver inte handla om att du ska stå och baka i all oändlighet för att komma fram till ett bakverk som nästan liknar något som serveras på en lyxkrog. Saken är den att människor förväntar sig inte att bli bjuda på något sådant när de kommer hem till dig, även fast de vet att du är duktig på att baka. Man behöver helt enkelt inte fokusera på att göra det mest komplicerade sakerna för ofta handlar det istället om att ta fram äkta och genuina smaker som lyfter fram innehållet, istället för att det ska se ut som ett konstverk. I slutändan kommer det alltid att handla om hur efterrätten smakar, inte hur den ser ut. Det är det riktigt centrala när man som amatör ska producera sin egen efterrätt.

Så hur kan en sådan efterrätt se ut? Det behöver inte alls vara svårt. Det absolut enklaste är att ta en mängd olika bär, helst ska de vara färska, och blanda ihop dem med råsocker. Portionera sedan ut dem i olika glas eller skålar, strila över lite honung, toppa med några kokosflingor, smula ner lite kex och/eller choklad och toppa med kesella, vaniljsås eller grädde. Svårare än så behöver det inte vara och det blir verkligen supergott och inte heller speciellt onyttigt och mastigt. Det är ofta ett problem upptäcker jag, att man gör väldigt tunga, mättande efterrätter. Försök att undvika det och istället satsa på det lätta och enkla. Du kommer helt klart att tjäna på det och dina gäster kommer definitivt att uppskatta det efter en, förhoppningsvis, god måltid!

Det jobbigaste beskedet av dem alla

Det finns tillfällen i livet som man aldrig kommer att glömma. Du minns precis hur rummet såg ut när du fick höra det, du minns lukterna, ljuset och hur människan framför dig pratade. Tonläge, bakgrundsljud, känslan av kläder mot din hy. Allt detta minns du, det är etsat i ditt minne och det är en del av dig, något du aldrig kommer kunna släppa eller komma ifrån. Från och med den stunden, den sekunden när du inte vet om det är verklighet eller inte, har ditt liv blivit något helt annat. Du är inte längre den du trodde att du var, du kommer aldrig att bli det du alltid trodde att du skulle bli. Du har precis fått reda på att du inte kan bli mamma.

Det har hänt mig. Jag har svårt att acceptera det, svårt att smälta det, svårt att erkänna det och jag vill bara skrika ut min frustration till allt och alla. Det är andras fel, inte mitt. Jag har inte gjort något för att förtjäna det här. Jag är redan mamma, jag vet det innerst inne. Det enda jag saknar är barnet i min famn. Och så kommer smärtan. Den outhärdliga smärtan av att veta att man resten av livet kommer att vara en mamma som aldrig varit gravid, aldrig burit sitt barn och aldrig fött fram och uppfostrat en helt ny individ. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har förlorat min identitet, en del av mig som var så självklar men ändå omöjlig. Fruktan, sorgen och ensamheten. Alla dessa tårar.